Jag trodde aldrig det skulle göra så ont.

Vinkat av min fina mini gris Rocky som åkt hem till tant och farbror i Linköping på lite semester. Det är så sjukt hur mycket den där lilla krabaten är värd ibland. Men att det skulle göra ondare att vinka av honom här ifrån, alltså hemifrån Stockholm hade jag ingen aning om. Vi har alltid lämnat honom där  innan vi ska åka hem igen, så ja, känsliga Linus fällde som vanligt lite tårar när jag låst dörren efter att ha pussat honom hej då:
Jag älskar min vovve. Han är världens jobbigaste men den mest älskvärda lilla skit som finns.
Tönt faktorn på mig är väll ganska hög skulle jag säga. Haha!
Men om två veckor så är han i min famn igen.

Tåget rullar mig mot veckans andra (av fem) arbetspass, skönt och jobba kväll faktiskt. Framförallt om det går lika galant som igår. Tiden bara sprang iväg.
Dock kommer jag inte ner i varv alls på kvällen. Måste ligga vaken i minst två tre timmar. Så mina blå slogs inte igen förens vid tre tiden i natt, men jag börjar ju halv två, så vad gör det?

Hoppas på en bra dag, det ör allt jag kan säga, haha!


Någon måtta får det väll vara på det?

Och så var vi där igen; Verkligheten kallar. Haha, men känns som att jag har "ett vanligt jobb" den här veckan. Jobbar måndag till fredag och sen en ledig helg på det. Känner mig fruktansvärt svensson, haha. Dock jobbar jag kvällsskiftet: 13.30 - 22.00. Helt okej dock. Får "vanlig" sömn, så det känns bra. Plus att jag samlar lite OB timmar. 

Jag kör idag rent av på min egen stil. Blandar alltihopa ännu en gång, typ. Dock skulle jag skippa skjorta och kavaj, men det är ett prio på jobbet. Vilket jag förstår. Men det matchade otroligt bra med skorna och byxorna. Slappt - men classy, haha!
Inspirationen komemr rakt av från en skylt docka på zara. En docka dom kastat ihop med vita snekers ch keps också, men kör converse och hänger kepsen på kroken sålänge. Någon måtta får det väll vara på det?

Jaha, okej. Ska vi prata väder också? Som vanligt? Kvavt. fy fan så kvavt. Molningt men as varmt och lilla jag svettas som en gris på grillen, typ.
Har iallafall hunnit plocka iordning här hemma någorlunda. Robin får göra resten banne mig. nej, så ska jag inte säga, men i morgon kommer rockys tant och farbror hela vägen ifrån Linköping för att få låna honom. Då vill jag att det ska vara "fint". Han ska vara där tills vi har semester. Vilket passar ganska bra, då jag kan ta flera extrapass på jobbet och inte behöva tänka på att jag måste hem tidigt eller tvärtom, förstår ni? 
Sen har han det gott där, liksom när dem får låna Rocky så kretsar hela deras liv runt denna byracka. Men det är både han och dem värda. Det kan göra dem gott, gamla själar behöver ju också balsameras ibland, eller hur?

Hoppas ni alla får en fin dag!
 

Kvälls tankar: Att vara kung över sitt egna liv.

Okej, låt mig börja såhär; Jag har pausat i drygt tre dagar. Andats ut och tillbringat min tid till annat än framför datorn och mobiltelefonen. Andra saker runt omkring har tagit min energi och jag tänker inte gå djupare på det än så.
Jag har inte jobbat, bytt mina pass med en kollega så jag tar dem passen nu måndag tisdag istället. Varför? Inget jag tänker dela med mig utav, tyvärr.
Hur som helst så mår jag bra, ingenting man behöver lägga större energi på i förklaringen heller. Idag har jag fått min D-vitamin av årets kanske skönaste dag. Spenderat den med min familj på en klippa. Allt jag behöver säga.

Jag tror vi människor ibalnd måste stanna upp, förstå hur viktigt livet är och inte slänga bort denna dyrbara tid på ingenting. Vi måste leva och släppa på handbromsen ibland. Fan, sätt livet i friläge och låt allting komma emot dig. Tro mig; Det kommer. Man kan tycka att allting är så tråkigt och segt - fantasilöst och spänningdödande. Men, det är inte förens du nästan tappar bort livet som du förstår hur snuskigt värdefullt det faktiskt är. Hur viktigt det är att låta sig själv ha tråkigt tillexempel. Ha tråkigt då! Det är ju ändå än sysselsättning. Gör något utav det - eller som jag sa: Stanna upp och låt sakerna komma till dig.

Jag har nu lärt mig en ny sak och jag tänker ta vara på den. Jag själv anser ofta att livet är ganska pissigt och grötigt i omsättningen. Jag gnäller mycket och spenderar varenda slant på skit. Jag tar mindre ansvar i mig själv och låter ansvaret jag bär på gå till andra. Det är tyvärr något jag faktiskt är stolt över. Att jag kan tänka på andra före mig själv. Också dödsviktigt då och då. 
Jag har dock lärt mig att mitt gnäll och grötiga vardag oftast kommer just ifrån mig själv. Det är väll ingen annan som kan bestämma din syn och kärlek till saker och ting? 
Min mamma har alltid sagt: Man kan aldrig ändra en människas personlighet - man kan bara ändra sin egna syn på den människan.
Fan, så sant.

Tar jag mig i kragen, som jag precis känner att jag gjort, och faktiskt sväljer allt det där jag tyckt vara tråkigt, grötigt och pissigt och tittar på det med dem nya ögonen (som bara man själv kan bestämma när man an använda) och ser på allting med ett hopp istället för med en bitter laserblick. Vad hände då? Oj då, man började visst uppskatta saker och ting här i livet. Eller framförallt i varadagen som du ska kalla ditt liv.

Jag är så oerhört tacksam för det jag har i livet, jag har bara inte riktigt förstått det själv. Absolut, ändringar kan göras och lite retusch på vissa personligheter - men det är fortfarande jag som måste göra dem ändringarna innan det är för sent.
För kom ihåg - du är kung över ditt liv. Nobody - fucking - else!